I går var vi på utflykt till Koh Samet med Eskil och Elisabeth. Vi åkte in till Ban Phe halv nio och köpte biljetter till 9.30-färjan. När man ska åka ut till Koh Samet kan man välja på två biljetter. Antingen köper man en biljett till speed boaten som kostar 300 Bath och tar ca tio minuter eller så köper man en färjebiljett för 120 bath och tuffar ut till ön på ca 30 minuter. Färjan är en slags fiskebåt. Vi valde att ta färjan då vi inte hade bråttom och att vi inte gillar att åka speedboat.
Väl ombord på färjan ombeds alla att ta på sig varsin flytväst! Känns ju sisådär, varför behöver man flytväst. Men men det är bara att lyda och se glad ut 😍
Efter 30 minuter var vi framme! Jag var så förväntansfull, mindes ön som väldigt mysig och pittoresk från när vi bodde där för 12 år sedan med barnen. Det första vi blev tvungna att göra när vi kom i land var att betala 20 bath/person för att kliva av piren.
Vi var alla lite hungriga så vi bestämde oss snabbt för att käka det första vi gjorde. Hittade ett mysigt café längs med vägen, The Whale. Alla beställde in varsin smarrig frukost.
Mätta i magen var det så dags att bege sig till stranden! Vi bestämde oss för att ta en buss längst ner på ön. 600 bath kostade redan för oss tillsammans. När vi åkt en liten bit kom vi till en betalstation, det var dags att betala inträde till nationalparken, 200 bath/ person. Koh Samet är nämligen en nationalpark men jag vet inte om jag tycker att den är så ren och fin som man önskar att det vore i en nationalpark?
Nåväl efter en skumpig tur på 20 minuter var vi framme. Mannen släppte av oss, vi frågade var stranden var och han pekade? Men först måste ni titta på utsikten påtalade han. Så det gjorde vi. Den var magisk, så vackert och betagande.
Efter en hel del fotograferande i hettan längtade vi till stranden. Dock visade det sig vara lite svårt att hitta nedgången till den så vi travade genom djungeln!! Väl framme var det faktiskt en besvikelse, den låg vid en resort, var liten och stenig, inga lediga solstolar och oskön stämning. Plus att, fanns det en solstol så kostade den 50 bath. Vi tog oss dock ett bad för att svalka av oss och vattnet var det inget fel på. Bestämde oss sedan för att försöka ta oss till en annan strand. Hittade en sur busschaufför som körde oss till Ao Wai för 350 bath.
Äntligen kom vi till en strand med finkornigt sand, kristallklart vatten och lugn och skön atmosfär.
Vi slängde oss i havet och sedan blev det skolning. Tror flera av oss somnade till en stund i sanden. När det började kurs i magen kollade vi in strandrestaurangens meny. Gissa om vi fick en chock! Priserna var det dubbla mot vad vi är vana vid! Ingen av oss tyckte att det var värt att betala hutlösa priser så vi bestämde oss för att äta nere i byn. Runt 15 satt vi på bussen igen som tog oss ner till byn. När man åker på dessa bussar runt ön så ser man hur sönderbyggt det är, så synd då än verkligen är vacker. Men med alla dessa hus, en del fantastiska och andra fallfärdiga så blir man bedrövad.
Väl nere i hamnen insåg vi att förjan skulle gå om 30 minuter så det blev snabblunch på 7/11.
På båtresan hem var vi alla lite trötta så vi slumrade till.
Kvällens middag åt vi på Wangborn. Alla var superhungriga så vi åt under tystnad 😂😍.
Sedan avslutade vi kvällen med spel och att titta på "Alla mot alla". Klockan 21.30 var jag dock så trött att jag trodde jag skulle svimma.
När jag låg och skulle till att somna hörde jag något som jag inte hört sedan i början av november! Det regnade! Så härligt, det behövdes.
Nu väntar jag på att alla andra ska vakna. Idag blir det massage, Kim beach och middag på takrestaurangen.
Pop kan mai♥️
#1 -
-
johan:
det är därför vi kör direktbåt till favoritstranden :)
det är därför vi kör direktbåt till favoritstranden :)